Mina änglar

Adventsfirande i dag. Hela skolan gick i fackeltåg upp till kyrkan för att fira adventsgudstjänst. På våra adventsgudstjänster sjunger alltid tvåorna en sång för de andra. I år var det mina skolbarns tur. De sjöng en adventssång som musikläraren Anna-Britta Eman skrivit. De sjöng så fint och så vackert som änglar från himlen. Jag var mycket stolt.

Ur ett barnperspektiv

"I dag såg jag en från mitt dagis på ICA", säger 5-åringen.
"Ja ha, vem var han där med?" frågar jag.
" Han var med sin vuxen"

Så ser de på saken. 5 åringarna.
Vems vuxen är du?

Balanserad undervisning

Kreativa barn som tar ansvar för sina uppgifter och hjälper varandra vill vi ju gärna ha. Det är bra. Uppförandet styrs av en inre önskan att lyckas genomföra arbetet och behålla arbetsron så att en fortsättning är möjlig. Så vill jag ha det i mitt klassrum.

Kreativa barn som är vana vid dialog passar inte in i hela handens pedagogik, sitta still, göra som man blir tillsagd och lyda utan motivering. Det måste man också klara den dagen man möter en sådan pedagog. Balansgången är svår. Jag grunnar.

Julmarknadspyssel

Jag har aldrig varit med om maken till textilslöjdande samling barn. Alla kan virka, fläta, väva, tvinna och tova. Och många av dem skulle kunna hålla på med det dagarna i ända.

I dag ägnades förmiddagen åt att göra ischoklad, strutar och tvinnade band till nyckelringar. På eftermiddagen tovade vi på stenar och målade ljus. Vi arbetar för fullt till julmarknaden som vi ska ha den 6 december.

Jag blir imponerad över barnens avslappnade inställning till när inte alla hinner göra. I dag tog ischokladen slut på förmiddagen och på eftermiddagen tog såpan slut, så alla hann inte få göra det idag. Inga sura miner utan bara ett "okej" i trygg förvissning om att det senare blir deras tur.

Möjligheter

Tack för tekniken säger jag när man med en enkel högtalartelefon kan ordna så att både mamma och pappa har möjlighet att vara med vid utvecklingssamtalet.

Att växa med uppgiften

I morse fick klassen öva att sköta sin egen måndagssamling. Den går till så att var och en får berätta någon händelse från helgen. Jag satte mig längst ned i klassrummet, halvt skymd bakom en bokhylla och iakttog det hela. Det gick bra, riktigt bra. De växte med ansvaret och tvingades hålla koll på sig själva. Nyttigt att se. Det gör vi igen.

Städning

De har verkligen inte fungerat med städgrupper och ansvarsområden i år. Vi ägnade nämligen mer tid åt att organisera och fördela uppgifterna inom gruppen än vad vi ägnade åt själva städningen, så förra veckan gjorde jag om våra städrutiner. Jag konstruerade en cirkel som jag delade in i 15 tårtbitar. I varje tårtbit står en uppgift. I mitten av denna cirkel pås-nitade jag en mindre cirkel där barnens namn står i 15 tårtbitar. Nu flyttar vi namncirkeln ett steg varje dag och varje barn får på så sätt en ny uppgift varje dag. Det har fungerat jättebra hittills så jag håller tummarna för att det också fortsätter så.

(uppgifter: torka tavlan, sopa golvet, tömma komposten, damma mattan, ställa bord och stolar fint, sortera pennor, vässa pennor, ordna böcker, städa hyllor, stänga datorerna, plinga in, plocka skräp från bord och golv, städa kapprummet, städa diskbänken)

Studiebesök på gång

På måndag ska vi ta emot studiebesök i vår grupp. De vill se när barnen jobbar vid datorn. Jag tror att vi kommer att skriva korta dikter/texter till vårt författarsamarbete med Clas Rosvall.

Studiebesöket är anordnat av Cmit som inspiration i "att skriva sig till läsning" för länets pedagoger. På eftermiddagen skall jag dit och berätta lite om hur metoden fungerar i mitt klassrum.

Vinnare utsedd och prisad

Jo, titta in hos Sara som vann tävlingen. (Den där tävlingen som gick ut på att tyda min tre-snart-fyraåriga systerdotters önskelista) BAMSEPUSSEL var rätt svar och Sara har fått en bok i pris. Grattis Sara.

Välja - vilja - vila

Vad är det som gör att det aldrig är så lugnt och fokuserat som när barnen får välja själva? ...eh..motivationen kanske...?

I dag hade vi en halvtimme över när vi gjort det vi skulle. Då brukar jag låta barnen välja istället för att jag stressar fram någon gemensam övning. I dag valde de:

- Skriva faktasaga om katter (2 stycken)
- Tvinna garn och fläta garn och virka (6 stycken)
- Jobba med paint (4 stycken) och jag via projektorn
- Läsa (en)
- Rita (två)

Det var likadant i min förra klass. När alla valde själva blev det inget spring, inga höga röster, lugnt och skönt och ingen stress. Avslappnat och vilsamt. Åh vad jag önskar att jag lär mig leda gruppen så att samma sköna känsla infinner sig när det är mer bestämda uppgifter också.

Matte

Matteproblem är roliga att jobba med och man lär sig massor när man lyssnar på hur andra tänker. Onsdag morgon hade vi problemlösning i par. Frågorna och svaren hade jag på en mycket enkel powerpoint. Den visade jag med hjälp av min projektor i taket så att alla kunde se. Det var fokus. Det var tänk. Det var samarbete.
Det var bra!

Här har jag länkat till en mapp med lite olika powerpoints som jag gjort. Förvänta dig inga mästerverk, men låna gärna och byt ut innehållet.
http://fc.edu.pitea.se/skolor/norrbywebb/hemsidan/powerpoint/?Templates=green

Så det så

Det går inte att lägga smörpapper på spegeln och kalkera av sin spegelbild, men det går att klippa av teckningen vid midjan om man inte får till benen.

Sträck på er där hemma

I dag när vi pratade om uttrycket "Att axla någons mantel", frågade jag om barnen hade någon idol, någon som de beundrade. Jag förväntade mig att få höra namn på artister och idrottshjältar, men istället nämnde barn efter barn någon ur familjen. Det var pappor och mammor och morfäder som var de stora förebilderna vars mantel man en dag ville axla. :)

Det går som smort

Nu har ordjakten tagit fart igen. Vi spanar efter idiomatiska uttryck och hittar många varje dag. I dag var det "ha is i magen" "sitter som berget" "vara mödan värt" och "ana ugglor i mossen".
I morgon hoppas jag att vi hinner läsa något litet exempel ur boken "Ingen ko på isen" av Jonas Olsson (Adastra förlag). Det verkar vara en användbar liten bok med uttryck och talesätt.

Det är ganska festligt att uppleva hur barnen lyssnar noga, men inte egentligen på VAD jag säger utan OM jag råkar säga ett idiomatiskt uttryck. Så i dag när jag sa "det måste vi skjuta på" var ungarna på hugget direkt.

Mera tips

Marianne på mitt jobb lärde mig i torsdags att man kan ändra stora bokstäver till små genom att markera bokstäverna och sedan hålla in shift och trycka F3 knappen. Perfekt när man ofRIVILLIGT råkar tryckaned shift och skrIVA stora bokstäver.

Tips

Jag har ju lovat att berätta om tipsen jag fick med mig från föreläsningen i Boden. Så håll till godo:

1. Ändra storlek genom att markera texten genom att till exempel trycka ctrl A. Tryck sedan Ctrl och siffran 9 så blir allt i texten ett snäpp större, så om du har en rubrik som redan är större än texten kommer den att fortsätta vara större. Ctrl 8 gör allt mindre.

2. Ändra färg bakom texten i ett helt stycke.

Nybörjare

Lillkusinen fyller fyra i februari och skriver i år sin önskelista själv !!!

Hon bestämmer vad hon vill ha och börjar ljuda högt och tydligt.

Vad hon önskar sig?

Läs nedifrån och upp innan du kikar på svaret. Det börjar med F.

Svar : FLUGSMÄLLA :)

Tävling

Mer på önskelistan. Vad då?

Rätt svar belönas med en liten present.

Lämna ditt svar som en kommentar.

Ett ögonblick

Plötsligt trillar poletten ned och kreativa killen utbrister överlyckligt:
"Du Erica, jag har kommit på en homonym för pigg är ju samma som vaken men på engelska är det ju gris...och det kan ju vara en vass pigg också"

Jag njuter av ögonblicket. :)

Guldkorn

Några guldkorn från dagen som gick:

Läs och skrivstund i klass 2. Harry Potterläsaren som annars är totalt uppslukad av boken ropar "Erica - jag har en fråga - vad betyder minderåriga?". Jag tänker bra, bra, bra att du äntligen frågar. Det är farligt att vänja sig vid att inte förstå.

Datoranvändning med klass 3. Två gossar skriver allitterationer och skall lära sig figursätta en bild så att den till exempel hamnar bakom texten. De skriver på bokstaven S. En av pojkarna föreslår att de skriver "är lika med". Nej, säger den andra, det börjar inte på S. Ja men det är ju ett tecken = , vi tar tecknet och skriver inte med bokstäver. Ja just det...ja i så fall..
De jobbar vidare och vill skriva ordet "och". Hur gör vi, funderar de, "och" finns ju som ett tecken men det är ju ett ord...och det börjar inte på S. Hmmm... nej då går det inte.
Jag tänker att barn är begåvade. Att få vara med och lyssna till samtal som detta är en gåva.

Tacksam

Tack till:
- Linda lärarstudent för vätten som vakar, bra böcker och en trevlig tid.
- Tjejerna i klassen för kloka tankar och bra dockteater.
- Pappor på besök i klassen.
- Kollegorna i kollegiesamtalet.
- Syster Tette för design av ....
- Systersonen för blöta pussen
- Mamma Eja för klocka råd

DKG

I kväll har jag varit med som gäst när det kvinnliga pedagogiska nätverket Delta Kappa Gamma träffats. Jag har suttit med ett par gånger nu och det känns otroligt spännande att få lära känna fler pedagoger och ta del av vad de gör och hur de tänker. Nätverkets mål är bland annat att förena kvinnliga pedagoger och främja deras utveckling. Nyfiken? Läs mer på Delta Kappa Gamma .se

Språkat

Språk. Idag har vi språkat så det sprakar.
Vi har skrivit hemliga hälsningar till Linda lärarkandidat. En del valde att göra akrostikon, andra gjorde allitterationer och några skrev vanliga tack och hälsningar.

I klassrummet sitter nu ett stort grönt papper för nya ord (i dag: antik, fornfynd mm) och ett stort grönt papper att samla idiomatiska uttryck på. I dag har vi hittat "kasta ett öga på" och "lägga benen på ryggen". Jag hoppas att det snart är alldeles fullt på båda.

På slutet av dagen lekte vi en variant av "En ska bort". Jag hade gjort en powerpoint med lite luriga synonymer och vi kom ofta fram till mer än ett svar. Hur skulle du själv resonera?

En ur varje rad ska bort:

flicka tjej tös gosse

ta knycka sno få

ramla falla tippa tömma

sno linda svänga slingra

prata tala surra snacka

Tillägg och avdrag

Kramsnö idag. Härligt när man är hemma...förfärligt på jobbet. Funderar på att driva frågan om ångest-tillägg för de stackars lärarna som har rastvakt och förväntas försvara alla oskyldiga från att träffas av hårda snöbollar. "Snöbollskrig baaaara på fotbollsplan och baaaaara sikta nedanför midjan" ...midjan sitter högt upp på hortlaxbarnen. Strax ovanför axlarna.

Blöta, blöta skor och blöta kläder, blöta vantar, blött golv och svid där snöbollen träffade.

Tacka vet jag när vi bygger av snön istället. Stora borgar, mystiska snödrakar, söta snökaniner, mysiga snölyktor och klassiska snögubbar växer fram. Då är det riktigt trevligt .... kanske så trevligt att vi tvingas till trivselavdrag. :)

Vad gör lärarna hela dagarna?

Apropå hur lite vi lärare undervisar...
Jag ägnar 55% av min arbetstid till undervisning (25 av 45 timmar)
Jag ägnar 45% av min arbetstid till planeringsmöten, förarbete, efterarbete, föräldrakontakter, utvecklingssamtal, samtal med kollegor, städning, reflektion, utbildning mm. (ca. 20 av 45 timmar)

06.45 - 07.00 Kollar mail, svarar
8.00 - 8.30 Eventuellt morgonmöte eller kaffe och uppdatering med kollegor. Svarar i telefon. Eventuellt kopiering.
8.30 - 9.40 lektion med klass 2
9.40 - 10.00 barnens rast ... plocka bort...plocka fram...leta vante ..sätta plåster..kanske kaffe och 10 minuters rast
10.00 - 10.40 lektion med klass 2
10.40 - 11.40 gå till matsalen, äta lite, säga "prata inte så högt", torka upp spillt, vänta på eleverna, leta tappad vante, promenera tillbaka. Ibästa fall 20 minuters lunchrast. Kollar mail.
11.40 - 13.20 Lektion med klass 2
13.20 - 16.15 Leta tappad vante, städa bort, plocka upp, sortera böcker, vattna blommor, torka tavlan, korridorsnack, planeringsmöte, utvecklingssamtal, efterarbete, förberedelser, kolla mail, skriva reflektioner,
16.15 - 20.30 ledig
20.30.... eventuell telefonkontakt med föräldar, läsa bloggar, skriva blogginlägg, bläddra i böcker...zzzzzzzzzz

Trageton i Piteå

Att skriva sig till läsning alá Trageton är ett projekt som vårt centrum för media och IT i Piteå (C-mit) initierade under våren 2006. Projektet har varit ytterst välplanerat och framgångsrikt och i famgångsreceptet finns ingredienser som teknik, support, dokumentation, handledning, litteratur, fortbildning och inspiration.

I landet finns ett vaknande intresse för modellen och jag blir ibland anlitad av skolor och arbetsenheter utanför kommunen för att berätta om mina egna praktiska erfarenheter (se mIKTis.se) av att jobba med modellen. Det är verkligen jätteroligt att få komma ut och berätta om hur det går till i mitt klassrum. Varje gång jag gör det lär jag mig mer och åhörarnas tankar och frågor för mitt eget tänk framåt också.

Föreläsning i Boden

Denna fredag har jag haft förmånen att få dela med mig av mitt tänk kring Att skriva sig till läsning till en samling intresserade lärare i Boden. Inspirationsdagen var ett samarbete mellan skoldatateket i Boden och elevhälsan.

Varje gång jag berättar lär jag mig mer, och i Boden fick dessutom med mig en del praktiska tips. jag lärde mig till exempel hur man sätter bakgrundsfärg på ett helt stycke och hur man på ett enklare sätt kan förstora och förminska texten. (Berättar hur senare)

Tack till alla barnen för att jag får via era fina jobb. Tack alla föräldrar för att ni gett mig förtroendet att "Skriva oss till läsning".

Möte med Lovis

I går fick vi ett brev från Lovis i Mattisskogen. Hon berättade att hon snart ska föda ett barn och att hon vet så lite om vad barn behöver och kan. Hon frågade om vi kunde träffas så att hon fick fråga barnen en massa saker "För vem vet vad barn behöver och kan, om inte barnen själva?!"

I dag träffade vi henne i biblioteket. Vi satt tillsammans och barnen fick berätta:
"Barn gillar att vara med kompisar och att leka i skogen och spela spel"
"Du måste sätta en blöja på barnet för det kan inte säga till när det ska kissa och bajsa och sen måste du...eller Mattis... ta bort det"
"Du kan skaffa en vagn så att du kan skjutsa barnet"
"Barnet kan först inte gå och det har inga tänder och det kan inte äta kött"
"Du får mjölk i dina bröstkorgar och då kan du mjölka barnet...alltså ... barnet dricker mjölk från dina bröstkorgar"
"Å sen när det blir större kan du vara med det ute och sen kan du gå in och titta genom fönstret"
"Barn går inte så långt bort så det är ingen fara"
"Men om du vill kan ni ju bygga ett jätte högt staket"
...osv.

Vi fick också visa hur modiga barn kan vara. Vi hoppade över helvetesgapet, sa till på skarpen åt grådvärgarna och gömde oss för vildvittran.

Ett fantastiskt äventyr med enkla medel och fantasi. Vi tackar.

2-3an imponerar

I dag fick vi se underbar musikteater med åk 2-3. Lärarstudent Lena och min kollega Margit hade övat tillsammans med barnen som gjorde ett imponerande uppträdande. Tack för att vi fick se musikteatern !

Är det verkligen 10 dl?

Dagen startades med roliga mattestationer som Linda ställt i ordning. På en av stationerna skulle man ta reda på hur många deciliter som ryms i en liter. 10 gissade de flesta, men när de mätte blev det ibland så mycket som 12 dl och 13 dl. Hur var detta möjligt?
- Det här är inte ett äkta mått?
- Det är mer för att vi räknade fel?
- Det ryms mer för att det är vatten?
- Det är för att vi har spillt?

- Det blev mer för att vi inte fyllde måttet helt!!
Just det, och idag var det den kunskapen som var alldeles ny. Det är noga hur man mäter om man vill att det ska bli rätt.

Bokredovisning

Under de senaste veckorna har lärarkandidat Linda haft ett tema om bondgårdens djur med eleverna. I dag avrundade vi med att alla grupper fick läsa upp och visa upp de böcker som de gjort med fakta om några av bondgårdens djur.

Först ut vad gruppen som arbetat med grisen. De hade skrivit och berättat om både grisens familj, grisen själv och om slakten och vad vi får av grisen. På framsidan hade de klistrat en bit svinläder och en läderrem.

Andra gruppen berättade om och visade sin bok om kor. Inne i boken hade de klistrat fast en bit ost :)

Tredje gruppens bok handlade om höns och i den fanns både vackra bilder och lite hönsfjädrar.

Fjärde gruppen hade skrivit rekordmycket om hästen och vi fick lära oss en massa nya ord som till exempel sto, hingst, man, mule, hov, hokrats, spilta, mocka, kallblod, varmblod, halm och foder.

Den femte och sista gruppen hade tagit reda på mer om får. Deras bok var tjusigt dekorerad med ull i olika färger och fina får.

Böckerna har väldigt olika lay out och det är riktigt härligt att se hur de kan ta till sig av varandras olika lösningar

Så bygger man en rejält folk

http://www.hadebra.nu/euske/

Euskefeurat är den enda uppfostran en människa behöver.

Solidaritet, medmänsklighet, självinsikt, samhällskritik och humor serverat med musik.

Samarbete.

Samarbetsövningar i all ära, men när barnen samarbetar på riktigt lär de sig allra mest.
I dag hade vi en stund över på eftermiddagen. Jag rullade ut en flera meter lång och ganska bred pappersremsa och frågade två killar om de ville börja rita på en värld. De nappade direkt och snart var över halva klassen engagerad i att rita hus, vägar, djur och natur. De såg till att alla hade en uppgift, de bejakade varandras ideer, kompromissade och planerade. Ljuv musik i frökens öron.

Övriga klasskamrater räknade matte, skrev en saga, tillverkade snygga tavelmagneter och ritade eller färglade egna bilder.
Mysigt?
Mycket!! :)

Tala och lyssna

När man är 8-år så kan man berätta. Man kan berätta massor. Länge.
"att jag gillar inte att bli kallad retliga saker".
"att jag vet inte vad dreja och keramik och glasera är".
"att ibland blir jag rädd när det är mörkt"
"att jag har en lös tand"
"att jag var vaken jättelänge"
"att jag klarade av en bana på mitt TV-spel"
"att jag har varit på luftlandet"
"att jag tycker det känns bra när alla lyssnar"
När man är 8-år kan man lyssna också ...fast inte lika länge
-

http://www.skrivasigtilllasning.se/

Söndagstänk

Säga vad man vill om jultidningar men visst ger det unga människor en riktig chans att känna på hur arbete lönar sig. I år har jag köpt bra bok-julklappar till äldste sonen och två lådor med citatmagneter till mig själv. Så därifrån plockar jag lite visdom att minnas idag på goda söndagsmiddagen hos mamma:

Andra lever för att äta

jag äter för att leva

Sokrates

Den sundaste gymnastiska övningen är

att resa sig från middagsbordet i rätt tid.

Giorgio Pasetti

Hur är det?

Är det så att den skrivstil är en rest från den tid när vi skrev med flytande bläck?

Inte stanna pennan för då blir det en plump!

En rest från ett verktyg som inte längre används?

Är det så?

Nyckelkompetenser

I dag fick jag via Annis upp ögonen för EU:s 8 nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. De verkar riktigt vettiga och bör vara det vi lägger vikt vid i skolan. Jag skulle vilja läsa mer om dem och hur EU definierar dem. Nytt i mitt tänk blir begreppet kulturell medvetenhet. Vilken oerhört begåvad formulering!! Lyckas vi göra barnen medvetna om vår egen och andras kultur finns inte längre grogrund för främlingsfientlighet och rasism. De 8 nyckelkompetenserna är:

Modersmål
Främmande språk
Matematiskt kunnande
Digital kompetens
Initiativförmåga/ företagaranda
Lära att lära
Social och medborgelig kompetens
Kulturell medvetenhet

Hantverk på rad

Min tvåa har inte lärt sig att skriva bokstäver med pennan förrän nu i höst eftersom hela ettan ägnades åt att skriva på datorn och bli duktiga skribenter och läsare. Fokus låg på hur man använder bokstäverna och inte hur man får till dem med pennan, men nu har det alltså blivit hantverkets tur.

Vi har gått igenom de allra flesta bokstavsformerna och repeterar då och då. Det går inte så snabbt för dem att skriva ännu men de formar lydigt bokstäverna på "rätt" sätt och det blir riktigt snyggt. Allt för att de skall få en handstil som andra lätt kan läsa. Lilla r är lilla r och inte lilla v, lilla n är lilla n och inte lilla h.

Svårast verkar vara att få alla stiliga krumelurer att stå på raden. Barnen börjar ofta lite väl högt upp och då räcker inte bokstaven ända ned till raden utan blir hängande i luften.

När man tänker efter så måste det vara ganska svårt för en ovan liten hand att bedöma hur långt ifrån man måste börja för att bokstaven ska vara klar precis där raden är. Jag förstår att många barn hellre utgår från raden och jobbar sig uppåt, än att börja uppe och sikta på raden. Det är ju alltid lättare att komma dit man vill om man har fast mark under fötterna.