onsdag 8 oktober 2008

Hej, jag heter bromskloss.

Skriftliga omdömen i alla ämnen från årskurs ett - vilket j-a påhitt !! (ursäkta kratfuttrycket). Vem mår bra av att drunkna i administration, blanketter och papper? Vilken kvalité blir det om jag skall formulera graden av måluppfyllelse för alla elever i alla ämnen? Var ska jag ta den tiden ifrån? Vilken utveckling leder det till? Hur långa kommer samtalen bli om alla ämnen skall behandlas ingående och vilken kvalité blir det på dem?

I dag skriver vi individuella utvecklingsplaner där vi tillsammans fokuserar på hur eleven kan gå vidare för att till slut uppnå målen. Vi sätter upp delmål och utvärderar. Det är ett väl genomtänkt dokument där vi koncentrerar oss på de mål som känns mest angelägna. De mål som vi bedömer att eleven når utan större problem behandlas inte lika ingående.

Nu räcker alltså inte detta längre utan vi skall dessutom ge skriftliga omdömen i alla ämnen från årskurs ett. Ja, jag begriper det inte, men jag kommer ju heller inte undan det.

Tycker du att det tillför något? Att det är en bra nyordning? Förklara då hur du tänker i en kommentar för den här fröken behöver hjälp att se fördelarna. Motivera mig. Upplys mig.

6 kommentarer:

Agneta sa...

Jag kommer nog inte motiver dig... Förstår inte heller att rent administrativt arbete kan kallas pedagogiskt. Jag tycker det räcker med svenska, matte och ev engelska för de minsta. Tänk alla so- och no:ämnen!
Från en annan bromskloss

Musikläraren sa...

instämmer till fullo! har man många elever som jag, får man förvisso sätta omdömen i bara ett ämne, men jag har typ 400 elever, minst. det tar tid! från annat! och inte kommer de få särskilt vettiga omdömen. hur ska jag hinna se alla eleverna?

min enda tanke som kan motivera det här är om man använde en väldigt superdupervettig formativ bedömning där eleverna var de som bedömde. matriser och portfölj och hela tjosan. men hur gör man det med lågstadiebarn, och hur hinner man på en 40-minuterslektion? liksom om jag tar 10 min till att göra portfölj, då har jag 30 kvar. minus uppstart/upprop, minus lugna ner sig och höra klockan ticka, minus plocka undan och samla in eventuella papper. kanske 20 minuters lektion kvar då. hej.

okej nu pladdrar jag på igen. men. bu för omdömen!

och faktiskt, jag tror på en betygsfri skola. jag tror att lärare är fullt kapabla till att locka fram ungarnas kunskapstörst utan nåt jävla straff om de misslyckas. för det är vad betyg är.

Fröken Musse sa...

Det är väl tyvärr så att du inte är ensam om at fundera i de här banorna. Oron är stor i många skolor och osäkerheten inte mindre. Vi vill göra ett bra pedagogiskt arbete i samarbete med våra elever, men tvingas i stället lägga en massa tid på pappersarbete... Visst är det sorgligt? Fram för mer tid till undervisning och pedagogisk utveckling!

förortsfröken sa...

Jag är inte alls för en betygsfri skola då jag på mitt jobb upplever all form av omdömen i klartext som den enda motivationsformen för mina elever och föräldrar. Jag tror däremot att det här är väldigt olika från skola till skola. Det beror på vilka slags elever vi har och vad de behöver. Att dra alla Sveriges elever över en kam är helt galet. I mitt område är skriftliga omdömen helt nödvändiga, men jag tror inte alls på det i andra skolor.

Det känns inte som att de förändringar som genomförs inom skolan kommer från några pedagogiska visionärer, utan från trötta politiker som tror sig veta bäst hur en skola ska skötas. Det är tröttsamt.

Erica sa...

Agneta - jag tror vi är många som bromsar.

Musikläraren - håller helt med dig om att det är tveksmat hur vettiga omdömen eleven får.

Fröken Musse - vi får starta en armé!

Förortsfröken - hur är de omdömen utformade som funkar i alla ämnen? Jag vill verkligen veta.

öpedagogen sa...

Det skrivna ordet har en sådan genomslagskraft - vartenda ord som vi präntar ner i ett åtgärdsprogram eller IUP måste vara såååå genomtänkt. Tänk vad vi måste tänka mycket då vi ska skriva alla dessa skriftliga omdömen - det tror jag verkligen inte vi har kraft, ork och kompetens för ;)