Skriva sig till läsning i förskolan

Trageton jobbar vidare med förskolan http://www.aftenposten.no/kultur/article4037742.ece



- Erica

Varför skriva sig till läsning?

Skriva, inkoda, är lättare än läsa, avkoda
Eleven får förutsättningar att knäcka koden tidigt = positiv spiral
Skrivaktivitet = läsaktivitet
Ger utrymme för anpassad undervisning
Inkodning, avkodning, ordbilder - samtidigt
Rätt verktyg till rätt saker
Alla kan uttrycka sig oavsett motorik, läsutveckling
Skapa bra text är svårare än att läsa text bra - börja i tid
Samarbete och dialog främjar utveckling
Språket utvecklas när det används
Meningsfullt viktigt och på riktigt = motiverande

Citerat

"Kunskapens rot kan vara bitter, men dess frukt är söt" sa Karl Palo


- Erica

Vi sätter ljus på..

"I ljuset av skollagen

förtydligas lärarens ansvar för undervisningen

som en målstyrd proocess

för ökad måluppfyllelse."

Danell 2011

 

- Erica

Nummer 12 - ute nu

Nu finns nummer 12 av tidningen Kreativt i klassrummet att ladda ned här:
https://sites.google.com/site/skrivasigtilllasning/tidningen-kreativt-i-klassrummet

Å det ena gav det andra

Det började med teknik, mekanik, fysik - göra bilar som kan ta sig fram. Så behövde bilarna vägar och vägarna en stad, med hus. Hus med fönster och dörrar. I husen bor det folk, som behöver läsa tidningar och köpa mat och gå i skola. Så blir det översvämning. Varför? Klimatförändringar? Översvämningen skär av staden från omvärlden. Vad händer då? Till alla delar av vår "storyline" olika texter som beskrivningar, brev, reportage, faktatexter, annonser osv. osv.


- Erica

Digitalisera de nationella proven

Digitalisera de nationella proven. Punkt.


- Erica

Hattie länkar och topplistor

Förstå vilket hästjobb karl´n har gjort, han Hattie. Läst mer än 800 vetenskapliga rapporter under 15 års tid  få fram en sammanhållen idé om vad som är viktigt för att förklara och påverka elevers studieresultat.
2009 publicerade han sina resultat i Hattie, (2009). Visible learning-A synthesis of over 800 Meta-analyses Relating to Achievement. En svensk sammanfattning finns här hos SKL:
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/larande_och_arbetsmarknad/skola_och_forskola/forskning/synligt-larande
Pedagog Stockholm har här fyra filmer där Hattie föreläser:
http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/2011/04/03/john-hattie-x-4/

Nedan lite förenklade tolkningar:

Topplista för att höja elevers studieresultat
Systematisk utvärdering av lärares undervisning
Snabbare takt för högpresterande elever
Omfattande och relevant stöd till elever med svårigheter
Höga förväntningar och systematisk feedback till alla elever
Arbetsro

Vad utmärker en skicklig lärare?
Systematisk vägledning av eleverna med relevant feedback
Fokus på det som är väsentligt och centralt
Tydliga mål för lektionen
God kännedom om elevers sätt att tänka
Medveten frågeteknik som ger återkoppling
Höga förväntningar, med en empatisk och etisk dimension

Partanen om skolan och lärandet

"Skolan och lärandet handlar egentligen inte om att visa att man kan, utan om att lära sig så att man vet" s. 8 i "Från Vygotskij till lärande samtal"

- Erica

Att skriva sig till läsning sammanfattat med 140 tecken

Läs-, skriv- och språkutveckling
i meningsfulla sammanhang
där dialogen är utgångspunkt,
elevens eget skrivande ingång
och datorn verktyg.

Samarbete - samarbetsinlärning

Samarbete. Ibland är det svårt. Tankar kring detta, vad man kan tänka på och hur det kan gå till hittar du här: http://www.edu.helsinki.fi/malu/kirjasto/yto/yto/index.sv.htm

Eleven går inte framåt så som jag hoppas och vill. läs och skrivutvecklingen tar inte fart, går inte av sig själv. Jag märker det vid datorn. Kompisarna lär sig mer och blir allt mer självständiga medan eleven i fråga krånglar, undviker. Inte bra. Jag förstår att det är dags för lite tid på tu man hand. Jag ber fritidspedagogen att ta morgonbestyren med datum och mat och närvaro medan jag sätter mig med ekeven i kapprummet. Vill försöka få reda på mer om vad han kan. Vilka bokstäver kan han? Har han lärt sig fler sen i höstas? Jag har alla bokstäver på lösa lappar eller brickor. Han väljer 10 bokstäver som han kan och vi jobbar med dem under några minuter. Klarar han att göra ord av dem? Ord som jag säger? Ord som han hittar på? Klarar han att läsa ihop till ord? Hittar han bokstäverna på tangentbordet? När vi är klara vet både han och jag mycket mer om vad han kan och klarar och det blir så mycket enklare för mig att veta vad jag kan förvänta mig vid datorn.

- Erica

Location:Anpassad undervisning

Vad kan man när man kan något?

Vad behöver man kunna för att kunna...
Vad kan man när man kan?

Ansvar att göra lärande möjligt

"Lärare kan inte orsaka lärandem men vi kan göra det möjligt ... och därmed kan vi också göra det omöjligt"

sa Anna Vikström i en föreläsning om variationsteori och learningstudys.

Dagens fråga

Jag vill ha fokus på flöde och berättarglädje men mina elever vill bara skriva rätt och ljuda. Hur gör jag?
Det är olika förstås men det gäller, som alltid, att graden av angelägenhet skall vara hög. Det skall vara meningsfullt att ge sig ut på djupt vatten, på otrampad mark. Så, när är det meningsfullt att fokusera på att "pratskriva"? När är det bättre att ha fokus på flöde och språkglädje och vila från att ljuda? Jo när man har mycket att berätta. Kanske när eleven skapar en sammanhållen berättelse till en serie bilder eller när eleven återberättar en film eller en saga. Ibland säger vi "ljuda så länge du orkar så kan du spökskriva resten". Spökskriften utvecklar förmågan att anpassa innehåll och struktur, att tala med hela meningar och att använda ett rikt och nyanserat språk. Det blir fina och elevnära texter att lästräna på.

Dagens fråga

Eleven vill inte släppa spökskriften. Hur får jag eleven att börja ljuda ut ord?

Jag tänker att eleven känner sig trygg och duktig och lyckad med spökskriften. Bra. Att ge sig ut på djupt vatten kräver motivation.
Först "Vad är det man måste kunna för att kunna ljuda ut?" Man måste kunna hur ett antal bokstäver låter och ser ut. Man måste kunna urskilja ett ljud i taget. Man måste lita till sin förmåga.

För att motivera eleven att ta språnget bör det vara mödan värt. Kanske är det datorskrivna eller handskrivna beställningar av godsaker, eller meddelanden eller hälsningar hem som motiverar eleven. Önskelistor? "Lyssna och skriv det du hör med hjälp av de bokstäver du kan, så ska du se att jag kan läsa" Det ska finnas en mottagare. Kanske måste du ha hjälp med att anteckna något sådär lite av en händelse:
"Å snälla Mats, kan du skriva ned detta så jag minns det"
"...men jag kan inte"
"skriv det du hör så ska du se att det blir alldeles tillräckligt för mitt minne, skriv SAFT, skriv KAKOR...(typ)"

Det ska finnas hopp om utveckling. Bekräfta. Förstärk det positiva.

- Erica

no-no nummer 3

Det eleverna skriver hamnar i pärmen utan att övas och läsas upp. Det är ju en av poängerna, vid sidan om själva magin med att skriva sig in i läsningen, att elevens text används för lästräning. Texten är elevnära och angelägen. Meningsfulllt, viktigt och på riktigt. Ett råd är att lägga till punkten "öva texten" som ett av arbetsmomenten när eleven arbetar med texten och sedan bör det lämnas tid för att läsa upp texterna. Det kan vara precis innan lunch, precis efter lunch, på morgonen eller innan man går hem. Inte mer än en tre, fyra skrivarpar per gång så att publiken orkar lyssna. Vid de tillfällena finns möjlighet att ägna sig åt "undervisning i att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer" som är en del av innehållet i svenskan.

no-no nummer 2

Jag träffar en hel del lärare som arbetar med Att skriva sig till läsning och en sak som jag ibland sett är att eleverna MÅSTE skriva med stora bokstäver även om eleven hellrer vill ha små. Jag brukar fråga hur läraren tänker kring det och har fått tre olika kategorier av svar:" tja ... jag har inte tänkt så mycket på det" eller "Jag vill att alla ska se lika ut" eller "Jag vill att alla ska kunna läsa allas" . Min åsikt är att eleven själv får välja om det ska vara stora eller små bokstäver. Målet måste väl ändå vara att eleven blir en effektiv läsare som enkelt läser små bokstäver, gemener. Om eleven väljer stora bokstäver kan du utmana genom att kopiera texten, klistra in den inunder och ändra den till små bokstäver genom att markera och trycka shift f3, då får du stora bokstäver. Om eleven skriver med små kan du med samma manöver få texten med stora bokstäver under så kan alla i klassen läsa. 

no-no nummer 1

Jo, jag brukar hävda att vi ska se lösningar hellre än problem och förstärka det positiva men ... nu tänker jag göra tvärt om. Jag tänker sätta ljuset på några "no-no:s" i Att skriva sig till läsning.

Här kommer nummer 1
Man glömmer grunden - att eleven kan hantera verktyget. Läraren springer runt och loggar in, startar word, infogar datum, startar talsyntes, byter rad, suddar, trycker på ångra-knappen osv. = lärarkraft förspills, eleven hindras från att bli självständig.

Lösning:
Ha inte så bråttom. Låt skrivuppgifterna vara hyfsat enkla under 14 dagar och ha istället fokus på hantering av VERKTYGET. Spar tid i slutändan och ger eleven självständighet och dig möjlighet att undervisa.

- Posted using BlogPress from my iPad

tEST

https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dFVKcWtSMERuOFhSN3RJRXRuTjVGT2c6MQ

Med datorn som skrivverktyg - att skriva sig till läsning

Nu ger jag mig ut på vägarna igen för att föreläsa. I höst kommer jag till följande orter. Intresserad? Kontakta http://www.metodochfakta.se/   Tel 046 12 80 02   för mer info

Lund
v.43 2011-10-24 Måndag 14-17

Gävle
v.46 2011-11-15 Tisdag 14-17

Falun
v.46 2011-11-16 Onsdag 14-17

Stockholm
v.48 2011-11-28 Måndag 14-17

Linköping
v.48 2011-11-29 Tisdag 14-17

Jönköping
v.48 2011-11-30 Onsdag 14-17

Varberg
v.48 2011-12-01 Torsdag 14-17

Växjö
v.48 2011-12-02 Fredag 13-16