Klurigt, lurigt och roligt i skolan: december 2011

fredagen den 30:e december 2011

Teaching Treasures

Här hittade jag en sida med Teaching Treasures värd att utforska
http://teachingtreasures.com.au/index.html

- Erica

torsdagen den 22:e december 2011

För att finna svar på frågan
om olika fäger på brinnande lågan
så surfade jag hit och då
fick jag lära mig mer än så

Om eld och varför det brinner. Experiment och teori. Bra instruktioner. Rekommenderas att starta med efter helgerna.
http://school.chem.umu.se/Experiment/28

onsdagen den 21:e december 2011

Inspirerad av variationsteori

En krönika, om verktyg och lärande. Skriven av underteckad. Finns här http://www.diu.se/nr8-11/nr8-11.asp?artikel=s22http://www.diu.se/nr8-11/nr8-11.asp?artikel=s22

- Erica

tisdagen den 20:e december 2011

Tangentbord utan bokstäver

För att hjälpa eleverna att bli säkra på var bokstäverna sitter på tangentbordet kan man arbeta på en mängd olika sätt förstås. Ett sätt är att låta dem göra egna pappersdatorer. Här finns ett tangentbord utan bokstäver. att ladda ned.

Jag har sagt det förut men det tål att upprepas

Att skriva sig till läsning är ingen läsinlärningsmetod i sig, utan ett sätt att skapa en arena för en balanserad läs- och skrivundervisning där utgångspunkten är elevens eget skrivande. Eleven får en aktiv roll i att erövra förmågan att skriva och läsa och utvecklas mot allt större säkerhet och allt mer automatiserad läsning. Driven av en inre motivation. Skrivuppgifterna är meningsfulla och har en mottagare. Någon skall läsa. Läraren har i anslutning till elevens skrivande möjlighet att leda sådana processer (alltså undervisa) som leder till att den språkliga medvetenheten ökar (fonologisk medvetenhet, medvetenhet om morfem, meningsbyggnad osv).Varje elev får utmaningar som är anpassade och undervisning som är adekvat. Att ge eleven återkoppling, feedback och feedforward är naturligt. Det handlar om ett samlat grepp, en samlad ingång med möjlighet att verkligen anpassa undervisningen.

tisdagen den 13:e december 2011

Filmat om bedömning

Väl dold på skolverkets webbplats hittas denna sida där man samlat material och filmer som kan fungera som stöd i bedömning:
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.716/2.889/diagnosmaterial-som-stod-for-bedomning-skriftliga-omdomen-och-iup-1.84602

sPå sidan hittar du Skolverkets föreläsningar

Bedömning i formativt syfte, Peter Fagerlund,
Från mål- och resultatstyrning med stor frihetsgrad till ökad tydlighet och mer kontroll, Birgitta Högberg,
Nya språket lyfter! Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-5, Majken Sköld
Bedömning i vardagen, Beatrice Ciolek Laerum och Birgitta Emanuelsson, Svenska och svenska som andraspråk 6-9,
Bedömning som stärker elevers lärande, Svenska och svenska som andraspråk 6-9, Anne Palmér, Svenska äldre åldrar

lördagen den 10:e december 2011

Tidsdeckarna

Ska du arbeta med historia? TV4 har visat en fantastisk serie som heter Tidsdeckarna. Den avhandlar en tidspok per avsnitt (20 minuter). Tobbe Blom är programledare. Utmärkt att använda som inledning till ett arbetsområde eller som sammanfattning , ja eller kanske både och. Funkar från tvåan och uppåt, långt uppåt. Har du TV4 play kan du se alla avsnitt där. Den går också att köpa som DVD.
http://www.discshop.se/filmer/dvd/tidsdeckarna_volym_1/P91800

torsdagen den 8:e december 2011

Funderingar i en bilkö

Söoväder och bilkö har samma effekt på mig som att stå i duschen. Tankarna vandrar och jag processar, planerar och funderar. I dag i bilkö och snörök började jag koppla samman de elevexempel jag mött under veckan med Cummings fyrfältare och de etiketter som Maijke Hajer satt på de olika fälten. Elevexemplet handlade om två barn som hade fastnat i att bara skriva en viss typ av meningar oavsett vilken utmnaing de fick. Jag föreslog i samtalet kring eleven att läraren skulle försöka locka dem till att vidareutvecklas genom att låta eleverna prata fram text som hon skrev ned. Jag ville alltså att eleverna skulle erbjudas stöd kring nedtecknandet så att de skulle våga släppa kontrollen och gå vidare i sin utveckling. Bara ägna sig åt språkandet. Där i bilen slog det mig plötsligt att det vi egentligen talade om var två elever som satt bekvämt i komfortzoonen, där man har kognitivt enkla uppgifter med stöd i kontexten, och det vi ville var att föra dem in i utvecklingszoonen där man har kognitivt krävande uppgifter med mycket stöd i kontexten. Läraren, det nedtecknade talet och kompisarna fungerar som så pass starkt stöd att man vågar ge sig in i den nya texttypen och därmed också in i utvecklingszonen. Är stödet för svagt kan eleven istället visa frustration. Frustrationszonen är den zon där eleven har kognitivt krävande uppgifter utan, eller med för lite, stöd i kontexten. Make sense to you? Kanske inte. Blir du nyfiken så kan du ladda ned Greppa språket och läsa på sidan 61. Maijke Hajer har satt namn på fälten. Fält nummer 1 = konfortzoon, 2= utvecklingszoon, 3=frustrationszoon, 4= uttråkningszon

onsdagen den 7:e december 2011

Chans att tycka till

Karin Ohlis är mamma till ABC på PC och Skolstil. Hon ska nu förbättra programmen och undrar om du har synpunkter. Karin skriver :
"Du som använder datorprogrammen ABC på PC eller Skolstil, är det något du vill ändra på? Hör i så fall av dig till Karin Ohlis, karin.ohlis@glocalnet.net eller 0278-175 98.¨Om jag inte svarar, lämna namn och telefonnummer på telefonsvararen, så hör jag av mig."
Hälsningar Karin

Bästa metoden - finns den?

UR har en bra serie där Barbro Westlund, Inger Nordheden, Bo Sundblad, Åke Edfeldt, Ragnhild Söderberg, Marget Rudqvist, Anita Hjälme och Ingvar Lundberg ger sin syn på läsinlärning. De talar om Bästa metoden, Laddad fråga och Forskning och framtid. Se programmen
Bästa metoden
Laddad fråga
Forskning och framtid