lördag 24 mars 2012

Att läsa och skriva, forskning och beprövad erfarenhet

Ur Att läsa och skriva, forskning och beprövad erfarenhet Skolverket /Myndigheten för skolutveckling s.33 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1887

"Att lära sig använda ljudningstekniken är
dock  mycket komplicerat. Den består av ett antal mycket abstrakta principer som inom språkvetenskapen kallas grammatiskt fonologiska regler. Dessa innebär att man vet:
hur man ser på språket som ett objekt
att man kan dela in språkobjektet i mindre bitar, fonem, och koppla dem till deras motsvarighet i skriften, bokstavsljuden
hur stora delarna är, vad bokstäverna heter, hur de låter och hur de ser ut
och i vilken ordning de kommer
att om delarna kommer i en viss ordning bildas ett visst ord, kommer de i en annan ordning bildas ett annat ord
att det finns undantag för dessa huvudregler dvs. stavningsregler

Inlärningen av dessa regler underlättas mycket om man ser skriften framför sig när man samtalar om den."

5 kommentarer:

Gunilla sa...

Forkning? ;-)

Ingela sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ingela sa...

Det är bra att ha god kännedom om de grammatiskt fonologiska reglerna. Det är en mycket god grund att kunna komma ihåg bokstäverna och koppla dem till rätt ljud. Problemet är bara att just den delen som gäller fonem-grafem är överskattad som "nyckel" till skriftspråket. Även om det svenska språket har en hyfsat genomskinlig ortografi så är det alfabetiska systemet ett mycket trubbigt verktyg för att avbilda det talade språket. I det talade språket finns det minst femtio ljud/fonem och alfabetet innehåller 28 symboler. Några av dem representerar inte ens ett ljud och några av dem representerar två ljud, som vokalerna. Dessutom händer det saker när ljud möts, det uppstår varianter av fonemen i den fas när ett ljud övergår i ett annat.

Jag är övertygad om att det behövs flera strategier för att erövra skriftspråket. Jag är lika övertygad om att alla goda läsare använder olika strategier. Även barn som är goda läsare gör det, fast vi kanske inte förstår riktigt hur de gör om vi inte är skickliga observatörer med god kännedom om språket.

Jag funderar ofta över vad det blir för konsekvenser för de barn som har svårt för att hantera det fonologiska systemet omvi fokuserar alltför ensidigt på ljud och bokstäver. Hur ska vi undervisa i läsning och skrivning så att alla barn får fungerande redskap och kan utvecklas till goda läsare? Att denna grupp människor sällan blir goda "stavare" är ett mindre problem, men att kunna läsa och förstå är nödvändigt.

Erica sa...

Håller med dig Ingela. Tänker att våra icke auditiva elever, de som inte kan urskilja skillnader och variationer i tllräcklig grad med sina öron, kan behöva hjälpen det ger att se skriften med sina ögon. Dessutom ger Skriva sig till läsnings " try and error" viktiga erfarenhetr av ljuden bokstäverna och deras variation i ljud.

Ingela sa...

Nu kanske jag sticker ut hakan, men: Jag tror att det är just de eleverna, som under förutsättningen att de i sin läs- och skrivundervisning endast möter avkodningsstrategierna, som blir de "verkliga" dyslektikerna. Jag har under åren mött så många elever som haft riktigt dåliga förutsättningar när det gäller fonologi, försenad talspråksutveckling, svag auditiv diskriminationsförmåga o.s.v. som ändå på något vis lyckats bli läsare. Kanske inte de snabbaste och vassaste, men tillräckligt, och med god läsförståelse. Det som utmärkt dessa elever för övrigt är att de alla har haft ett gott ordförråd, en god omvärldskunskap och god kommunikativ förmåga.